5 september 2009

Det är bara träning!

Helms har två kusiner som båda är cirka tre månader äldre än honom. Den ena, Lisa, är en jäkel på motorik, den andra, Kalle har jollrat sedan han var en halvminut. Typ. Det här innebär att Helmut alltid är hjälplöst efter i utvecklingen, trots att jag tror att han är lite tidig med det mesta. Inte nog med att han är tre månader yngre, de har ju dessutom varsitt specialområde, och beroende på vad Helmut lär sig får man genast veta något som antingen Lisa eller Kalle gör bättre. Det sägs ju att man inte ska jämföra barn, men jag tror att vi har en oannonserad tävling på halsen där vi minst sagt ligger lite risigt till.


- Har han vänt sig något?
- Jo, det gjorde han i förra veckan.
- Jag tänkte väl det. När Lisa var någon vecka äldre än Helmut snurrade hon runt som en toalettpappersrulle.
- Jaha, där ser man. Jo, Helmut har vänt sig fem gånger faktiskt.
- Åh, så sött, håller du koll på hur många gånger han vänt sig? Det skulle aldrig gått med Lisa, hon bara snurrade och snurrade.


- Oj, vad du är duktig Helmut! Vilka ljud du kan göra! Du låter nästan som Lisa. Kalle, han pratar som sjutton. Nu kan han säga dadadadada.


I går, när maken pratade med svärmor (farmor till alla tre kusiner):
- Jo tack, det är jättebra med honom.
- Säg att han kan sitta själv, teaterviskade jag triumferande till honom.
- Ja just det, nu kan Helmut sitta själv! Jaha. Ojdå. Okej.
- Vad sa hon? undrade jag när han lagt på.
- Kalle kan prata nu. Han säger mamma, pappa, mamma, pappa.


- Nu drar sig ju Lisa upp till stående. Såatteh. (okej, svärmor säger inte "såatteh" när hon pratar om kusinernas framgångar, men jag hör att hon kväver det)


När maken hängt med Kalle under dagen, och kommer hem tillsammans med svärmor.
- Jag måste faktiskt säga att Helmut känns stadigare på att stå än vad Kalle gör, nämner han (YES! DÄR SATT DEN ÄNTLIGEN, jublar jag inombords)
- Jämför dem inte! säger svärmor och fortsätter:
- Men man hör när Kalle skrattar att det låter exakt likadant som Helmut.
- ??? Vi skulle ju inte jämföra dem?
- Jo, men man kan jämföra när de är lika. (Och jag tror att hon även menar när Helmut förlorar)


Ja, ni kanske fattar. We cannot win. Vårt enda hopp är att göra som storkusinen som när man kör bilbana med honom skiftar mellan att kalla det tävling och träning beroende på om loppet utvecklar sig till hans fördel eller nackdel.

2 kommentarer:

  1. Det är vidrigt med jämförelser. Åt alla håll och kanter. Tillslut vågar man nästan inte prata om barnen, utan skaffar en blogg där man är relativt anonym så man kan skriva vad man vill :D. Nämen, allvarligt så är det drygt. Jag avskyr tävlingar, både då det gäller barn och annat. För, det sjuka är ju att när de sedan är tre år så kommer man inte ens ihåg att de _kunde_ vända sig innan de lärde sig att gå (och än mindre i vilken månad de började med spektaklet). Och det värsta är när man känner den där hetsen i luften.. att man nästan inte hinner säga "Pom lärde sig nyss att..." innan personerna man pratar med laddar med "jammen det kan min unge med!!!". Urk.

    SvaraRadera
  2. Ursäkta om jag låter taskig nu mot dina släktingar, men jag tycker de verkar lite tröga. De andra är ju 3 månader äldre det gör skillnad när de är så små. Jag tycker Helmut verkar snabb i utvecklingen, endel saker verkar det som att han är snabbare än Per på och folk säger att han är snabb. Måste även tala om att jag älskar Helmuts ögon jag tycker de är skit fina..

    SvaraRadera