Luring

Pumpa och, för att ta reda på hela pumpan, pumpasoppa från häromkvällen. Soppan blev god, mest för att det smakade allt annat än pumpa. Men orange och fin var den. Har gjort massor med hål i pumpan också, för att den skulle bli lite tjusigare. Jag använde en borr. Maken kikade in i köket under borrandet och undrade om jag förlorat förståndet, men jag tror att han egentligen kom för att kontrollera att jag inte gjorde hål köksbänken eller nya trappstegen och blev glad att det bara var pumpan.

(Alltså, det här inlägget är bara en ursäkt för att lite avslappnat tuta i er att jag är en pysslig hemmafru som gör sånt här allt som oftast, utan att liksom skriva er på näsan. Så nu undrar jag bara om ni gick på att jag är så härligt hemmafruig eller om jag måste göra fler sånna här inlägg och, hemska tanke, fler konstiga maträtter som resulterar i både mat och bisarra dekorationer?)

Smalisen

Alltså. Jag tyckte att Helmut var en riktig liten tjockis. Men han ser ju deffad ut i jämförelse med mig på korten nedan. Kolla armarna! Magen!

Vad tänker jag med, kyckling, potatis och majs kan ju aldrig bygga en liten pojkkropp. Nu är det jag som mixar ett och annat bakverk till lunch.

Ännu mer lika som bär

Glömde ju en likhet - våra intressen är typ exakt samma.

Helmutmamman

Helmutpojken

Clownkaninernas stora skräck

Sovstund säger mamma. Jajja, vi ser väl. Nåt ofog ska jag väl kunna hitta på innan jag somnar. Vad har jag att jobba med? Täcke, kudde, spjälsängsskydd - boring. Vad mer... Aha!

Mamma tror inte att jag når clownkaninerna, men om jag bara ... sträcker mig ... nästan ... har den på fingertopparna ... och ... gotcha!

Varsegod kaninjävlar! Ert livs åktur, annat än den löjliga snurrande Blinka lilla stjärna-turen som morsan brukar sätta igång er i.

Klart och betart! Det där blir nåt för morsan att fundera över senare. Om kaninerna har löpt amok, blivit ovänner och rykt ihop eller vad som egentligen har försiggått.

Tips från coacherna

Både Helmut och jag är så glada att vi är grannar med finfina Skrytfamiljen. De är gamla i småbarnsgemet, och vi lär oss massor från dem så fort vi ses.

Helmern snappade upp från Pom: Blixtsnabb krypning = större möjlighet att ställa till med oreda.

Helmsmorsan snappade upp från Skrytmorsan: Hängselbyxor = större möjlighet att snabbt inskränka möjligheterna att ställa till med oreda.

Vad Helmut tyckte om de nya mockasinerna

Nej, de har inte åkt av av sig själva. Bra köp!

Språkförbistring

Helmuts tolkning:
- Okej, det verkar som att jag ska pay attention. Mormor vill uppenbarligen visa mig något. Kom igen nu Helmut, häng med! Låt dem inte tro att jag är dum och inte fattar ett dyft. Aha, ett dansmove. Håll ögonen på mormor nu och häng med noggrant. Okej, peka med vänster hand. Armen åker upp. Armen åker ner. Armen åker upp. Armen åker ner. Ett gammalt discomove ja. Var det allt? Okej. Det där fattade jag ju hur bra som helst.

Vad mormor sa:
- Däääär är lampan. Ja, dääääär är lampan.

Turné

Ni som missade gårdagens ståuppshow, var inte ledsna. Nu har premiärnerverna släppt och nu går jag på ett intensivt turnéschema. Kanske kommer jag till ett köksbord nära dig, hälsar Helms.

Ägd!

Lika som bär?

De säger att vi inte är lika, jag och Helmern. Men det är ju för att han är bebis och jag är vuxen. Man må ju jämföra bebis mot bebis, tjänn ni, och då tycker jag minsann att det finns en hel del likheter. Till exempel har vi tydligen en identisk virvel på högra sidan i pannan. Det visste jag inte. Sedan kan Helmut öppna munnen ungefär som jag gjorde. Tror att jag också sa dadada, precis som Helms gör. Och på bilden sitter jag i den älskade hoppgungan, och var kan man hitta Helms? Hoppgungan.

Som sagt.

En hel del likheter.

Helmutmamman

Helmutpojken

Stora frågor

Helms ligger uppe och sover. För en liten stund sedan gav han ifrån sig ett riktigt ångestskrik genom babywatchen. Jag pilade upp för att trösta honom. Han gnällde när jag kom in, så jag stoppade om honom ordentligt och lade mig bredvid honom. Genast sträckte han ut båda armarna mot mitt ansikte. Jag strök honom över ryggen, och hans varma, lena händer kände på mina kinder. Jag strök honom över det fjuniga huvudet och hans småfingrar borrade sig in i min mun. Han blev lugn av att ligga sådär, nära, och somnade in efter en liten stund. Medan jag hörde hans andetag bli tyngre och kände hans fingrar bli mer avslappnade kunde jag bara tänka på en sak. Räcker det att våtservettorka av en bebishand fyra gånger efter en bajsolycka?

Nykomling att hålla ögonen på

Recension - första ståuppshowen


Plats: Helmutmorföräldrarnas matsal
Längd: 15 minuter utan paus
Bäst: Scennärvaron
Sämst: Det tunna materialet
Betyg: 3/5


Det var vid middagstid i dag som Helmut bjöd sin mor och mormor på en sprakande och oannonserad ståuppshow. Föreställningen rivstartar när Helmut, lika plötsligt som oväntat, trycker prasselboken mot sin panna och liknar en indianhövding. Publiken kiknar i sina stolar och är helt tagna på sängen av denna till synes improviserade show, och just inledningen med dess överraskningsmoment är den stora behållningen i föreställningen. Snart följer många skämt på samma, rätt förutsägbara, tema. Prasselboken viras runt huvudet, trycks mot ena örat, trycks mot andra örat, allt ackompanjerat av uppmuntrande låtsasskratt från Helmut.

Att Helmut är en färsking i sammanhanget - detta var såväl hans första show som första skämt - skiner dock igenom i det förhållandevis tunna materialet. Rent krasst tycks det som att Helmut bara har ett skämt, även om han försöker förnya sig genom att trycka prasselboken mot olika delar av huvudet. Helmut verkar dock vara medveten om denna svaghet då han i slutet av showen parodierar sig själv genom att trycka pipmuggen mot örat och genast river ner nya skratt. Och det är en självinsikt som lovar gott - Helmut är definitivt en ståuppnykomling att hålla ögonen på.

Familjelycka

Lyckad dårrad(/rubrik) från Aftonbladet?

Men vad?

Nej, nu begriper jag faktiskt inte alls hur det kunde bli såhär..? Jag och mamma lämnade in två stryktipsrader i går - den ena baserade vi på lagens namn, den andra konstruerade vi helt utifrån att det skulle låta som en vinnarrad när de läste upp den i tv (ja, utan att vi tittade på vilka som spelade alltså). Och vad blev det? 6 respektive 3 rätt. WTF!? Vi hade ju bestämt att vi skulle vinna? Och ingenting på Joker blev det heller. Det är nästan så man tappar tron på hela den här spela-och-vinn-en-massa-miljoner-grejen.

Man kan ju tycka att vi i alla fall borde få något tröstpris (1 miljon?) för att vi kämpade väl.

Nedräkning till miljonerna

Lördagen den 24 oktober går till historien som den dag Helmutfamiljen blev mångmiljonärer. 10 mille på tipset om man är ensam med 13 rätt. Jag och mamma ska tippa tillsammans, så jag får väl räkna med 5 millar då. Vi har ett vattentätt system - vi tippar på dem som har finast namn eller som man spontant känner mer för.

Newcastle - Doncaster, LÄTT en etta. Vad fan är Doncaster för ena, liksom? Newcastle har man ju hört talas om. Och slott är fina.
Peterborough - Scunthorpe, svårt. Har ingen känsla. Men det blir nog en tvåa, Scunthorpe lät som ett coolare och mer råbarkat gäng än Peterburough. De dänger nog till fjollorna i Peterborough rejält.
Crystal Palace - Nottingham, råsvårt. Båda låter fint, så det kanske blir en gardering där. Men det får i alla fall bli en etta, dels för att vi såg dem när vi var i London i fjol, dels för att om slott är fina är väl kristallpalats magnifika. Komplettera med kryss eller tvåa? Ah, får rådfråga mamma på den.

Nej, nu får ni inga mer tips! Vi vill ju vara ensamma om 13 rätt så att det blir alla de där millarna.

Förvärrat sjukdomsläge

Hela tiden har jag oroat mig för att Helms förkylning skulle urarta i svininfluensa, men det var tydligen spetälskan jag skulle varit rädd för. Stackars Helmutkaninen.

Efterlysning

Jag läste en text om att lägga bebisar som fastnade hos mig. Det stod något i stil med "lägg barnet i sin säng när det är vaket och mätt, nöjt och torrt och låt det somna själv i lugn och ro". Om författaren till denna text läser detta skulle jag bli glad om du kunde slå mig en signal så att vi får talas vid i en trevlig ton. Du kan börja med att titta på bilderna nedan, så har vi dem som någon slags referenspunkt. Har även ljudmaterial om det behövs som underlag. Säg bara till.
Tack på förhand! Tack!

Those were the days, says Helms

Vi har haft lite av en studsfestival i dag. Så här glad blev Helmut av att titta på sig själv. Och vem blir inte det?

Dagens nyinköpta outfit

Alltså, Helmut har fått en ny overall i dag, men det var så svårt att fota den...

... hur jag än försökte med att tända lampor eller att säga åt Helmern att vara stilla var det sjukt svårt att få till nåt vettigt...

... istället blev det bara en massa rörelseoskärpa ....

... för att Helmut levde sig in i overallen helt och hållet ...

... och fick liksom en sån jäkla studs i bakbenen ...

... men tillslut fick vi tillfälligt stopp på dem. Häpp! En Helmutkanin!

Läggdags + 2h

- Oj morsan, vilken evig tur att jag vaknade igen! Jag har ju ogjort en helvetiskt massa saker i dag. Ostudsat i flera knän. Oviftat hälften av mina leksaker. Okrafsat på en handfull random ytor och/eller människor. För att inte tala om allt jag har odadat. Nu kanske jag hinner. Jag vet att du var lite sugen att gå och lägga dig, men medan jag kämpar på med mitt kan du kanske lyssna på den gamla Ritchie-klassikern "All night long". Tycker att den känns helt rätt just i kväll faktiskt. Nu kör vi!

En vanlig frukost

En vanlig morgon brukar Helmut sitta och leka på sin filt i godan ro. Han dadar lite för sig själv, och när han ser ut som på bilden låter han överlägsen, dryg och självgod. Bra att han sätter leksakerna på sin plats vill jag mena.


Jag dricker mitt morgonkaffe och läser de viktigaste sidorna i morgontidningen.

Sedan kan det hända att Helms blir besatt av djävulen en stund, och då blir det ofta en direkt otrevlig stämning.

Men han brukar lessna på det rätt snabbt och återgå till att mästra sina leksaker.

Meddelande till älsklingen

Hej älsklingen!
Vi har det bra här hos mormor och morfar. Så här hade Helmern det i morse. Om du tycker att han är söt är det bara för att du inte vet hur han luktade och vilken skräckupplevelse han utsatte sin ömma moder för vid bytet av morgonblöjan.

Annars händer inte så mycket särskilt. På tal om ingenting alls, Helms älskar tydligen plommonpuré, han satte i sig en jäkla laddning i går när han fick smaka.

P&K!

Sjukling

Jahaja. Helmut är sjuk. Hostar, snörvlar, nyser och har lätt feber. Han gnäller och gråter och är alldeles blank i ögonen.

Vi behöver faktiskt lite tyck-synd-om.

Det här betyder ju att det inte blir någon barnvagnsbio i morgon.

Planering

Vi är inom kort på väg till Helmuts mormor och morfar för en halv veckas vistelse. Komihåglistan:

Till Helmut:
Leksaker, skötmadrass, blöjor, tvättlappar, Alvedon, Inotyol, D-droppar, byxor x 3, bodys x 4, puréer, välling, nappflaska, fralla, leverpastej, tröjor x 4, dregellappar (alla), hoppgunga, fleecejacka, overall, handskar, mössa, halsvärmare, vagn, filtar, tandborste, tandkräm, näsdroppar, termometer, tjocksockar, haklapp, pyjamas x 2, ninisen, badolja, skötväska

Till mig:
Mjukisbyxor, dator


Ja.

Det var väl allt.

Note to self

Saker man hellre kan göra efter än innan Helmuts lunch:
* Bada Helmut
* Ta på Helmut fina kläder
* Sätta igång en tvätt med Helmutkläder

Lördagsmys

Lördagsmys framför tv:n i går. Vi tände ljus och bullade upp med snacks. Marabou Schweizernöt, Tutti Frutti och Dragster till de vuxna. Lördagstvättade lillfingrar till Helms. Alla nöjda.

Familjebråk

I natt vaknade Helms i ett vansinnesutbrott. Han fullkomligt gallskrek i ren(t?) och skär(t?) raseri, fäktade och vred. Båda hans ömma föräldrar frågade vad som var fel och gjorde vad de kunde för att han skulle bli på bättre humör, utan resultat. Tillslut somnade vi allihop, ovänner.

I dag är det tryckt stämning i familjen. Hushållet har delats i två tysta läger. Jag och maken sitter vid köksbordet och ger varandra menande blickar mellan kaffeklunkarna. Helmut sitter på golvet och leker lite på måfå med sin prasselbok och vägrar titta åt vårt håll. Det här bådar gott inför de kommande typ 18 åren vi ska bo med varandra.

Auktion

En rejäl faceplant, finfin faceplant har vi här. Fejjan rätt ner i backen bara, inga halvmesyrer. Hör jag några bud? Här har vi ett bud. Hör jag fler bud? Det är en rejäl faceplant vi pratar här. Inga fler bud? Om inte säger jag...

... första ...

... andra ...

... och såld till mannen med majspuré och golv i ansiktet.

Det här gick ju inte som planerat...

- Titta här älskling. Nu har jag kollat på hur vi kan göra i klädkammaren. Åh, det skulle bli så bra. Har ritat in allting här också, skala 1:20. Hyllor här, stänger där. Det blir mycket mer förvaringsmöjligheter och mycket mer ordning. Vad tycker du? *övertalningskampanj 2000 inledd*
- Det ser ju jättebra ut, faktiskt.
- Och vad tror du att det kostar? *håller tummarna för höga siffror*
- Vet inte, typ 8 000?
- Du, typ 4 500! Om vi köper nu alltså, det är 20 % rabatt oktober ut. *han gick rätt i detta-är-såååå-billigt-fällan! Sviss! Plus en liten tidspress inflikad. I'm on a roll.*
- Jaså, det var ju inte så farligt faktiskt.
- Nej, jag vet. Och så kan vi säkert sälja garderoberna vi har där nu och få ett hundralappar för dem. *så med andra ord tjänar vi förmodligen på detta*
- Och du ser det här som en permanent lösning, inte som det blir ibland när vi köper grejer och ändrar oss sedan?
- Om vi fixar till det såhär kommer vi aldrig vilja ändra på det, det kan jag nästan lova. Det är typ ultimata användningen. *oroa dig inte, ditt liv blir mycket bättre med renoverad klädskrubb*
- Okej. Men vad ska vi ha på den här tomma ytan då? En spegel?
- Precis! *nu har jag honom*
- Med belysning ovanför, tycker jag.
- *flämt* Ja, precis vad jag tänkte!!! *lyckorus och inre glädjedans - han inte bara köper detta, han tänker precis som jag!*
- Jättebra! Men vi väntar lite med det här.
- ... Hur menar du nu? *börjar ana oråd, avbryter inre glädjedans*
- Men du är ju så impulsiv.
- Impulsiv? Jag har ju gjort millimeternoggranna ritningar och beräkningar och allt! *tycker att det här tog en ytterst vidrig vändning*
- Jamen du kan ändra dig plötsligt.
- Ändra mig? Har du inte förstått vad jag har berättat för dig? Det här är the shit! *tillbaka till övertalnings-mode, nu med desperation*
- Men vi har så mycket annat att fixa med. Ny soffa, ny ytterdörr, renovering av trappa och tapetsering. Det kommer bara att bli liggandes.
- Liggandes? Nej, det här vill vi väl ordna med på en gång. Vill du inte ha en fin garderob? Och det är ju rea nu. Vi tjänar typ 1000-1500 på att köpa nu. *jobba, jobba, övertala, övertala - tjänaargumentet fungerar alltid på mig själv*
- Du vet hur det kommer att bli. Och med allt det andra och den kaffedödade datorn som måste ersättas har vi många utgifter framöver - var ska vi få alla pengar ifrån tänkte du? Eller har du tänkt shoppa för låtsaspengar?

Men suck. Fast jaja, det är klart. Han har ju inte läst ekonomi som jag har. Måste förklara detta med alternativkostnad för honom i kväll. (Håll tummarna för att han inte har koll på likviditet, konkurs och sånt.)

Kiss- och bajshumor

Mail till maken tidigare i dag:

Helms första...
... bajskorv! En välskapt liten plutt på 3 cm och 10 gram. Som han
kämpade och krystade, vår hjälte. Hela familjen mår bra och är så
lyckliga.

Det var en tillhörande och mycket illustrerande bild också - rätt upp på makens 19-tumsskärm - men den tror jag bestämt att vi besparar bloggen...

Och nu ska vi iväg och tjacka plommonpuré. På Helmerns förslag.

En stilla undran

Varför ska alla barngrejer ha klatschiga namn som trotsar alla skriv- och stavningsregler? Nyss skaffade vi en blöjhink med EasiTwist-funktion. EasiTwist..? Varför inte Easy twist? Tycker de att det låter enklare med EasiTwist? Roligare? Det är bajsblöjor vi snackar om, gott folk! Inga galna ord i världen kan göra det roligare.

Och Pom har visst fått en Besafe iZi kid. Det verkar vara en jättebra stol, men kom igen - iZi? Vet de om att det är vuxna människor och inte barnen som köper deras produkter? Vuxna och ansvarstagande föräldrar som nog skulle känna sig tryggare med en gammal hederlig "Be Safe Easy Kid" än en busig "Besafe iZi kid" i trafiken.

Ja, man undrar ju lite stillsamt.

Boxarhandskar?

Nya handskar till ungen, check! Det är inte boxarhandskar, nej. Det är bara det där märkliga fenomenet att alla kläder blir dubbelt så stora hemma som de var butiken.

Hata impulsantishopping

Jaha. Nu är sofforna sålda, bara sådär. Hur ska jag förklara det här för älsklingen när han kommer hem? Och framförallt, hur i helvete hade jag tänkt titta på Desperate Housewives i kväll om man får fråga?

Men jävlar!

Pay attention, Helmutmorsan!

Bara ett litet ...

... monument över mammas slira-i-dyngan-incident i förra veckan. Det var allt.

Inte så enkelt med sje-ljud

På tal om tjöcksgolv. I fjol fick kollega till mig ett rågulligt e-mail av sin då typ 7-åriga dotter som väl höll på att lära sig skriva som allra bäst. De hade visst pratat om det här att kök stavas med k fast det låter helt annorlunda. Därför var det väl inte så konstigt, utan snarare rätt finurligt, att dottern ville komma och hälsa på mamma på jobbet nästa gång hon "blir kuk".

Kommunikation fail

- Hej! Jag undrar om ni byter ytterdörrar?
- Hos en privatperson? Nej, det gör vi faktiskt inte. Våra beställare är företag. På sin höjd kan det gå med bostadsrättsföreningar. Men inte privatpersoner, nej. Det är en policy som vi har.

Meanwhile, på enirosidan där jag hittade telefonnumret:
Vi bygger nytt, vi bygger om och vi reparerar. Vi bygger både stort och smått. Vi vänder oss till såväl offentliga som privata beställare.

Minneslapp jag hittade i Helmuts byxor

Minn flycktplan
Lägg dej på tjöcksgolvet och låssaslek. Håll noga kol på morchsan såm står vid diskbänken. Tryck dig longsammt bakåt i ricktnin mot dörren. Inga hasstiga rörelser såatt morschan märker. Be till Gud att dörren är olåst och öpen alt. att morschan har installerat om dörrhantaget 20 sentimeter ovanför golvet.
*hehehe*
PS. Glömm inte mössa, de är kallt.

Underbara underbara unge

Nyss höll jag honom i mina armar och såg honom suga musten ur vällingflaskan. I takt med att flaskan blev tom, blev kinderna rödrosiga och ögonlocken tunga. Sedan bar jag upp honom med hans armar tätt runt min hals och den varma kinden mot min axel. Min ena arm under blöjrumpan, den andra handen på hans huvud. När jag lade honom i sängen log han så brett att jag undrade om jag gjort något tokigt, men jag tror att han bara tyckte att det var så mysigt att äntligen få krypa ner. Jag sjöng en vaggvisa och pussade hans panna en, två och sju gånger innan jag gick ner igen. Från babywatchen hördes hans förnöjda dadande, och att döma av ljuden bet han samtidigt i kaninens öron. I vilket fall lät det alldeles underbart, så jag tryckte av ljudet på tv:n och bara lyssnade. Nu har babywatchen tystnat och han sover nog djupt. Mer än så behövs inte för att ett stackars mammahjärta ska svämma över helt och hållet.

Ljuvligt ljudligt

Schhh! Hörde du det där prasslet mamma? Det är som att varenda gång jag rör på mig så blir det något lju... Där var det igen! Vad jag än gör, leker eller bara snurrar runt, blir det något jävla ljud. Är det inte prassel är det rassel, eller plinketiplonk eller nån störande trudelutt eller pip eller skaller. Allt jag vill är bara att ligga och sprattla i fred! Ligga och kika i taket och fundera på vad man ska hitta på i dag. Men så plötsligt går den där förbannade "Hjulen på bussen de går runt runt runt, genom hela staden *beepbeep*" helt omotiverat igång nånstans och skrämmer skiten ur en. Vem är det ens som har kommit på allt detta? Det måste ju vara någon jävel som har arrangerat denna ljudvägg med flit. Kan någon berätta för mig jag desarmerar den så att jag för en gångs skull kan njuta av en morgon i tystnad?

Ode till Wettex

Lunchen hamnar här och där
Här, där och brevé
Men vadän det är som Helmut när
Morotspuré, färgrika bär
Försvinner det sen du vart där
Och bordet vitt åter är, ja se,
Bordet vitt åter är

♥