21 december 2009

Sladdlös och hopplös

Jaha. Nu är även iPod-sladden, som jag har använt för att ladda bilder mellan telefon och dator i väntan på att iPhone-sladden ska dyka upp, spårlöst försvunnen. (Fick frågan tidigare om vi inte har flera sladdar eftersom vi har två iPhones i familjen. Svar: vi hade flera sladdar. En gick sönder och nu är alltså minst två borta. Sen har vi nog inga fler. Men som tur är har vi en stationär laddare.) Har två teorier:
  • Helmut har sugit i sig båda sladdarna. Han har lärt sig tekniken på spagetti, det har jag sett. Trodde inte att det skulle komma tillbaka och slå en i ansiktet på det här sättet, att ge honom en barnfavvorätt som spagetti och köttfärsås.
  • Älsklingen kommer att ge mig minst två sladdar i julklapp - på tips av min syster. I våra barndoms dagar offrade jag, till ljumma mottaganden, något lämpligt gosedjur när föräldrarna fyllde år (förutom den gång jag köpte en fantasybok till mamma, typ den sjunde boken i någon okänd serie, med en lättklädd kvinna och en drake på framsidan. I butiken funderade jag en kort sekund på om hon skulle gilla den, men tyckte att hur sjutton ska hon kunna veta vad hon gillar för böcker innan hon har läst dem, det är ju ett vågspel för varje bok man tar sig an, så på så sätt måste den här boken vara lika bra som vilken annan och vem kan dessutom tycka att drakar inte är spännande). Min syster var betydligt slugare. Några dagar innan mamma eller pappas födelsedag snodde hon valfritt populärt husgeråd, tex en osthyvel. Under dagarna fram till födelsedagen ojade de icket ont anande föräldrarna sig: "Men var är osthyveln?" "Men var har osthyveln tagit vägen?" "Men vad är detta, har du sett osthyveln?". När de sedan fick tillbaks den på födelsedagen blev de jätteglada!
Det här betyder förstås att tills jag har hittat sladdarna, tills Helmut har haft en långdragen toa(blöj?)sittning eller tills sladdtomten har varit på besök har ni bildlösa alt gammelbildade inlägg att se fram emot.

PS. Chockerande avslöjande: sladden har varit borta ett tag nu och knivskadan som jag skrev om i går inträffade för typ en vecka sedan och är numer läkt. Jag hade lite dåligt samvete över att jag förledde er att tro att det hänt nyss, men jag var noga med att använda formuleringar där jag inte ljög, det ska ni veta.
PS2. Det var ett jäkla tjat om iPhones här på sistone. Känner att det har blivit väl mycket smygreklam, så därför, lite antireklam: min telefon har kass laddningstid och sladdarna är fullkomligt omöjliga att hålla reda på.

3 kommentarer:

  1. Alltså, du får sluta att beskylla din son för allehanda stölder!
    Alltså är det älslingen som tagit råd av din syster, jag ser ingen annat alternativ. Inte är ni väl så slarviga så att ni dräller sladdar omkring er!?

    Du skriver så roligt! Tack för ytterligare ett skratt!

    SvaraRadera
  2. Din systers metod är ju klockren! Då vet man med säkerhet at det är något personen vill ha, saknar och kommer att bli väldigt glad för. Jag noterar inför nästa år.

    SvaraRadera
  3. Alltså, jag VET att du ljuger bara för att få komma hit och ladda. Det är OK, du kan komma hit i alla fall, utan att skylla på borttappade sladdar och förrymda ungar.

    SvaraRadera