Läskig frukost

Jag hör älsklingen stöka där nere medan jag stiger upp. Det luktar som att han lagar mat, vilket jag tycker är lite udda en tisdagsmorgon 07.30. Jag går ner och undrar vad han gör, varför det luktar mat. Han säger att han inte lagar mat. Han säger att det är rödlöken som jag hackade och använde lite till gårdagens mat och ska använda till dagens mat också, som luktar. Nej-nej-nej säger jag, den lade jag i dubbla påsar som jag knöt med hårda knutar. Jamen, öppna kylen och känn då, säger han och så gör jag det.

Tror ni inte att rödlöken ligger där och luktar. Den stinker oproportionerligt mycket, genom sina dubbla påsar. Det är fullkomligt orimligt vad den stinker. Som att den har fått hybris och tror att den är någon slags lökgud vilket den, i all sin stank, måste vara också.

Jahaja, tänkte jag och plockade fram grejer till frukosten. Jag tinade brödet i mikron som är infesterad av en okänd mängd välling som kokade över och hittade sin väg till ett litet hål (som inte går att städa annat än om man plockar isär hela mikron och sågar sönder chassit) där det ligger och dör ruttningsdöden. Sedan smörade jag brödet med rödlöksdoftande smör och lade rödlöksdoftande ostskivor på det. Bara kaffet smakade som det skulle. Tills jag hällde lite rödlöksmjölk i det.