Han är mer hårdnackad än vad man kan tro, vår lilla bandit. Han har varit lite missnöjd hela dagen och gnällt och skrikit på både mig och maken. Så satt han i mitt knä och gav plötsligt upp skrikandet för att istället suga på min haka. Gulligt och ljuvligt för öronen, tyckte jag. Han blev vildare och vildare, tuggade med sitt tack och lov tandlösa tandkött och sög hårdare. Gulligt ändå, tyckte jag även om jag blev lite öm. När jag sedan gick förbi en spegel hajade jag till och konstaterade att ungen orsakat ett stort sugmärke/blåmärke (japp, det är det ni ser på bilden, mitt på hakan). Jag tar det som en varning. I morgon ska jag vara honom till lags så att han inte ser till att jag ramlar och bryter bäckenet eller något annat obehagligt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar