Bustade som nyblivna föräldrar

Alltså. Jag kan inte riktigt släppa denna bild. Denna bild säger mer än tusen ord. Den vittnar om två helt nyblivna, oerfarna och ängsliga föräldrar. Jag minns inte vad vi sa eller vad vi gjorde när denna bild togs och vi just landat från BB, men jag kan tänka mig att det lät ungefär såhär.

- Jaha, vad ska vi som göra nu då?
- Men jag vet väl inte. Var ska vi som vara?
- Men jag vet väl inte. Vi kan sätta oss i köket tills vi bestämmer oss.
- Okej. Var ska vi ha ungen då?
- Inte vet jag. Hur gör föräldrar? Håller de i sina barn?
- Ja. Eller kanske inte hela tiden. Nu har vi hållit i honom i 14 minuter sedan vi kom in. Ska vi lägga honom någonstans?
- Bra idé! Men var?
- Men hur ska jag kunna veta det? Ska vi som... lägga honom på golvet?
- Ja, jag vet inget bättre ställe. Hur ska vi som lägga honom på golvet då? Han kan väl inte bara ligga på golvet som någon annan hund?
- Inte vet väl jag, vi kanske kan ta skötmadrassen? Eller blir det för hårt för honom?
- Inte vet väl jag. Men den är ju gjord för bebisar, så vi kanske kan pröva en kort stund bara. Tror du inte att det är kallt på golvet?
- Men hur ska jag kunna veta det, jag har aldrig legat på golvet, har du?
- Nej aldrig. Vad dumt att vi inte har prövat det nu när det är skarpt läge och vi är föräldrar och allt. Men om vi tar och viker ihop den tjocka yllefilten fyra gånger, då kanske han håller värmen..?
- Nja, det är ju april och snö utomhus, bäst att ta den lurviga filten också.
- Du har rätt. Vad tror du om att låta honom ha på tjocka vintermössan också?
- Helt klart. Men lås då för i satan dörren så att ingen kommer in utan att vi är beredda och det kommer en kall vindil rätt på honom.
- Klart och betalt! Fa-an alltså, vi har ju det här med föräldraskap i blodet!